- Graviditetstankar!

Något som jag tänkt på hela tiden sen jag blev gravid är det här med storleken.

Alla säger åt mig att inte jämföra, att alla är olika osv och självklart är det naturligtvis 

så. Men hallå, vi är människor, vi jämför oss med alla i stort sätt jämt och om vad

som helst. Jag blir lite ledsen när jag ser andra gravida som är dubbelt så stor som

mig även fast vi är i samma vecka. Det får mig att känna mig otillräcklig på något

sätt, som om något skulle vara fel. Varför växer inte jag lika mycket? Återigen,

alla är vi olika. Våran donator är inte stor, jag är heller inte stor och vi var heller

inte stora när vi föddes, vi var som dom flesta barn. Så det är klart att det kan falla sig

naturligt genetiskt sett. Men jag hatar den där känslan av oro och att känna mig

otillräcklig.. 

 

(Från v24, idag är vi i v26+2)

Superfin mage i alla fall. En riktig mys bebismage!
/Annica från BF - gruppen på fejjan.

- du är den finaste på denna jord och din mage är helt underbar som den är & allt är bra med våran fina klimp hjärtat, egentligen kanske du bara ska vara glad över att du inte är stor som ett hus och dessutom är de många veckor kvar + att det är första barnet. Älskar dig <3

Du är vacker! <3

Som du säger Elin alla är olika och så är det. En del får ingen mage alls en del får JÄTTE mage men ca lika stora barn. Kan bero på hur barnet lägger sig också. Och som sagt du är en liten tjej ;). Var glad att du inte är så stor, fruktansvärt jobbigt... Tänk dig en viktökning på ca 35 - 40 kg och en massa vatten i kroppen... Michelingubbe ;P
NÄ! Du är en vacker gravid kvinna lagom stor för dig själv! SÅ DET SÅ!!!
Puss & kram

Du bär kanske ditt barn långt in :) jag bär mina barn långt ut och får stoor mage :)