- Helgen!
Satt precis och saknade lill plutten när vi fick en förfrågan om vi ville ha honom i helgen.
Självklart! Kom lilleman så ska vi pussas, kramas och jaga katternas svansar!
(Du lyser upp våra mörka dagar)
- du & jag, jag & du!
Idag är det 6 månader sen jag och min vackra grek förlovade oss. Det känns nästan
overkligt, tänk va tiden går fort. Det mest fantastiska med Rebecca är att jag känner mig så otroligt
trygg i hennes famn. Skulle det hända något så vet jag att hon är stark nog att försvara mig, och i
situationer som gör mig upprörd lugnar hon mig på ett sätt som ingen annan kan.
Jag vet ärligt talat inte vad jag skulle göra utan henne, vi två har växt så otroligt mycket i oss
själva sen vi träffade varandra och att man kan hitta någon som kan vara ens bästa vän och
samtidigt ens största kärlek är verkligen ovanligt. Självklart har alla förhållanden sina upp och ner
dagar, men det gör bara att man uppskattar varandra mer dom dagarna som är bra.
Oavsett så finns det inte nog med ord för att ens försöka förklara min kärlek
till den här kvinnan, jag älskar henne mer än någonting annat. Thats it.
-
För övrigt så måste jag ventilera och säga att jag förstår mig inte på folk som inte förstår sig på våran längtan efter ett barn. Ni är unga, varför så bråttom? Varför måste ni skaffa barn just nu? Varför är det så viktigt?
Man kommer till en punkt i livet då man känner att man har allt, den biologiska klockan börjar ringa och alla
ens vänner sprutar ut ungar, vissa vet inte ens om dom ska behålla barnet eller inte. Och här står vi, går
igenom undersökning efter undersökning och kan inte bestämma något om var när eller hur vi ska skaffa barn.
Man får ta det som erbjuds, det tar på krafterna samtidigt som alla andras lycka tar på krafterna också. Det är klart att vi blir glada när våra vänner och bekanta kommer med dessa nyheter, men ibland vill man faktiskt
bara säga håll käften, vi vill inte höra. Det handlar inte om att vi inte är glada för deras skull, det är bara
det att våran längtan och väntan efter ett eget barn gör så fruktansvärt ont. Vi har allt förutom ett barn, vi är
redan mammor, fast utan ett barn. Man kan inte alltid gå runt och vara glad för alla andras skull, det är
inte mänskligt. Känslor fungerar inte så. Folk borde försöka ha lite mer förståelse, att skaffa barn
som homosexuell i dagens samhälle bör inte vara så krånligt och man ska heller inte behöva
tampas med dessa fördomar, kommentarer och undersökningar. Det är 2012, vi lever i framtiden och
det här borde vara accepterat för längesen..
-
Vi har tur som har världens bästa kille vid våran sida som längtar lika mycket efter att få sätta igång
som vi gör, men nu är det bara ca 3 veckor kvar.. <3
- TINDRA!!!
Nog för att jag älskar det förbaskade yrvädret men idag är hon jävligt billig. Har knappt sovit
en blund inatt, har hon inte slitit av sig trosan så har hon försökt slicka sig igenom
den, förstår ni hur det låter kl 03 på morgonen? Det låter inte lite!
smack smack slick slick.
TINDRAA!!!!!
- Lördag!
Dagen började med att hjärtat stack och jobba, as usual. Jag och Tindra har varit ute på
promenader och även lekt lite på fotbollspla, kastat pinne delux!
Träffade även svärmor och Greger en snabbis.
-
Eftermiddagen bestod av storstädning, dammning och fönsterputsande. Skruvade även ner
en utav spjälsängarna och ställde undan den, nästa gång Melkan är här får han sova
mellan oss, och om inte annat så står den nya spjälsängen i barnrummet.
OCH, maten stod på bordet när hjärtat slutade jobbet.
Säker på att jag inte får vara hemmafru på heltid?
(Bokhyllan)
(Tavlor)
(Gosisar)
- Im fine!
- Guldet!
(Jakob Silfverberg)
Det är väl egentligen ingen som har missat att vi plockade hem guldet igår, hade verkligen önskat
att jag var i Gävle igår och firade hemkomsten av guldet efter 13 års väntan.
Det hade varit underbart.
-
Helgens planer består av att Rebecca ska jobba och jag ska bara va. Kul va? Men så är det
tamejfan jämt. Jobb jobb jobb. Aldrig kan man hitta på något roligt eller bara ägna
sig åt varandra. Ja, idag är jag jävligt bitter.
- Känslor!
Det är så många känslor som dyker upp hela tiden, det är nästan som att
känslorna spelar mig ett spratt. Mina känslor har dubbelmoral. Jag är så otroligt lycklig över att
det snart är våran tur, det känns som att varje bit har fallit på plats samtidigt som jag
fortfarande inte fattat att det faktiskt händer. Det är overkligt!
_
M
Vi kommer aldrig någonsin att kunna tacka dig nog för att du faktiskt ställer
upp och vill hjälpa oss. Vi kommer förevigt att vara dig tacksam och du kommer alltid att ha en
speciell plats i våra hjärtan. Du är en helt fantastisk kille!
<3
- Jobbig natt!
Natten har varit jobbig, vi har inte alls sovit mycket då vi trott att våran lilla Tindra är sjuk. Vi ringde runt till veterinärer och blev inte direkt gladare efter det. Upp klockan 07 efter knappt fem timmars sömn och förtsätta ringa. Dom tog emot os redan 12 vilket var en lättnad, ännu gladare blev vi när dom sa att allt var bra med henne. Vi trodde ju att hon hade fått livmoderinflammation vilket är väldigt vanligt och allvarligt! Därför beslutade vi att det får bli en operation i sommar, hon kommer inte lida av det då det bara är fördelar, och vi hade heller ändå inte tänkt att avla på henne så, ja så får det bli. Helt i förebyggande syfte. Dagen har varit väldigt seg efter så lite sömn, mycket oro och fart och fläkt hit och dit men hjärtat hade städat tills jag kom hem från träningen och jag, ja, jag tränade ju iaf så nått blev ju gjort. Skönt att jag får mysa med hjärtat hela morgonen i morgon eftersom hon inte börjar förräns 16. Yey! Dags att återgå till desperate. ;)
- Fredagsmys!
Fredag, den trettonde dessutom. Någon som har haft otur idag? Dagen började med en långpromend med Tindra och avslutades med ett pass på gymmet med Carro. Härligt! Har precis avnjutit en god middag med min älskade, fläskfilé med baconost sås och hasselbackspotatis. Resten av kvällen kommer bara bestå av desperate och massa pussar. Hoppas alla har en bra fredagkväll.
(Tindra)
- Barngarderoben.
- Det stör mig.
Saker som kan störa mig är när folk ska lägga sig i och ifrågasätta varför vi har ett helt barnrum fyllt med kläder och leksaker när vi inte har något barn än. Och ja, det kan man ju undra. Men faktum är att hela våran process med barn är helt schemalagt. Bra planering ger bra resultat, har jag lärt mig.. Och ett barn kostar. Att vi redan nu har inrett och köpt saker och kläder till vårat barn beror ju på att vi vill ha allt klart den dagen vi faktiskt blir gravida så vi bara kan ägna oss graviditeten i sig och inte få panik över vilken säng vi ska köpa eller vilken barnvagn som är bäst, och dessutom slipper vi punga ut flera tusentals kronor på en och samma gång. Återigen, ett barn kostar. Sen kan jag ju faktiskt inte sticka under stolen med att det är en liten tröst att shoppa i väntan på att det ska hända något. Man släpper längtan för en liten stund när man står där och väljer ut ett nytt plagg som ska följa med hem till garderoben, och dessutom så känns det mer verkligt, att det faktiskt kommer blir våran tur. Snart. Längtan är värst. Som tur har vi världens bästa Melker som vi lånar ibland, som vi kan skämma bort och pussa på. Vilket litet energiknippe han har blivit, han är överallt och ingenstans, och det har han varit nu sen har började lära sig gå för ett halvårsen. Nä, ska nog ta och kidnappa både honom och hans mor snart. Saknar båda två lika mycket!
(Melker och Nadja)
(Världens bästa Melkan)
- Godnatt!
Kvällen har varit riktigt seg, vi beställde pizza och har bara tittat på deperata hemmafruar hela kvällen, är inne i en sån fas nu, bara desperate hela tiden! Love it. Har inte mått så bra efter undersökningen idag, haft väldigt ont i magen och varit uppsvälld. Hoppas på en god natts sömn för imorgon står träning på schemat. Vill även pyssla lite i barnrummet men vet inte riktigt med vad. Allt är ju i stort sätt klart, det enda som inte är klart är diverse textiler, tex gardiner, påslakan etc. Allt vi har nu är ju väldigt neutralt, eller iaf något som passar både små flickor och pojkar. Sen när dagen kommer då jag äntligen är gravid och vi vet vad det är för kön kan man slänga in lite mer passande färger. Men jag är nöjd ändå, det är många som säger att det är superfint så jag får väl helt enkelt lyssna på dom. Dags att rasta hunden, sen ska jag förföra min snygga grekiska kvinna! Godnatt!
¨
Jag älskar dig min vackra fina grek! /E
- Sära på benen!
Idag gjorde jag sista undersökningen, HSS. Ett gynekologiskt ultraljud. Det är en undersökning av äggledarna för att ta reda på om de är öppna eller om det finns hinder för ägget att ta sig fram till livmodern. Man gör ett vaginalt ultraljud och en kontrastvätska spolas sedan in i livmodern via en kateter som placeras i livmoderhalsen. Det gör inte direkt ont, men det är fruktansvärt obehagligt och det känns lite som om man får mensvärk. Nu har jag iaf gjort det, och jag tänker inte göra det igen. Och allt såg dessutom fint ut.
Det känns otroligt skönt att vi äntligen är klara med dessa undersökningar även om vi nu valt att göra en heminsemination via en öppen, fast privat donator, Mr M. Men vi står fortfarande i kö till Sahlgrenska eftersom dom säger att om man inte har lyckats med en heminsemination efter 5 försök så ska man heller inte fortsätta, det är inte direkt värt det. MEN gud vad jag hoppas på att vi kan bli gravida med M's hjälp, det skulle vara fantastiskt! Jag längtar tills vi kan sätta igång. Bara hans undersökning och provsvar är klara så sätter vi igång. Fast jag vill helst nu, eller i går. Fantastiska människa!
- Längtan.
Tänk om det låg en liten plutt i den här sängen nu, då hade vi varit världens lyckligaste!
- <3
PUSS på dig mitt hjärta! / E
- Påsken är över
Nu är påsken över, det blev inget firande i varken Järbo eller Storvik i år, inte så konstigt kanske med tanke på alla omständigheter men jag saknar dock familjen där hemma väldigt mycket. Här har det varit lugna gatan, R har jobbat och har hon inte gjort det har vi bara myst hemma med lite påskmat och annat gott. Det har varit väldigt tomt här, det blev ett inlägg och sen inget mer. Man kan väl säga att livet i sig har stått lika stilla som bloggen nästan. Mycket har hänt. Dock inte så mycket positivt. Tanken var ju att vi skulle dela med oss av våran långa process och längtan efter ett eget barn. Längtan finns hela tiden, det är det första jag tänker på när jag vaknar och det sista jag tänker på innan jag lägger mig, däremellan är det bara väntan. Jag älskar något som ännu inte finns, jag älskar ett barn som ännu inte existerar. Det finns inget barn inuti i mig och ändå så älskar jag. Hur går det ihop? Jag vill bara att allt ska bli verkligt så vi kan bli en alldeles egen liten familj. Den här långa processen drar ner mig, alla undersökningar, människors bemötande.. Herregud, ska det vara så svårt att förstå att två människor som älskar varandra vill ha ett barn tillsammans?
Steg 1.
Vi står i kö hos Sahlgrenska, väntetiden är ca 1,5 år. Förstår ni hur långt det är? Västra götaland är det län som är strängast i hela Sverige när det gäller inseminering av homosexuella, även det län som har längst väntetid. Vi har pratat med andra län som ligger runtomkring oss som tex Örebro, tyvärr kan dom inte ta emot oss om vi inte är folkbokförda där och inte har bott där i 1 år. Vi försökte få muta dom med lite cash och sa att vi var beredda på att betala om vi fick bli förflyttade till dom, men det gick tyvärr inte heller, det är för många som står i kö och det finns alldeles för få donatorer.
Steg 2.
Vi letade upp dom populäraste graviditetsklinikerna i Danmark och hittade tillslut en som vi fastnade för. Vips så är ännu fler undersökningar igång. Problemet är att det juridiska i det hela blir krångligare om vi gör det i Danmark än Sverige.
Steg 3.
Längtan växer och vi börjar nu tappa hoppet. En vän erbjuder sig som donator men backar sedan, och längtan växer ännu mer.
Steg 4.
Vi har hittat en fantastiskt fin kille med en underbar personlighet. Han kommer nu bli våran donator. Och målet är en graviditet till sommaren/under sommaren..
