Idag är det 6 månader sen jag och min vackra grek förlovade oss. Det känns nästan

overkligt, tänk va tiden går fort. Det mest fantastiska med Rebecca är att jag känner mig så otroligt

trygg i hennes famn. Skulle det hända något så vet jag att hon är stark nog att försvara mig, och i

situationer som gör mig upprörd lugnar hon mig på ett sätt som ingen annan kan.

Jag vet ärligt talat inte vad jag skulle göra utan henne, vi två har växt så otroligt mycket i oss

själva sen vi träffade varandra och att man kan hitta någon som kan vara ens bästa vän och

samtidigt ens största kärlek är verkligen ovanligt. Självklart har alla förhållanden sina upp och ner

dagar, men det gör bara att man uppskattar varandra mer dom dagarna som är bra.

Oavsett så finns det inte nog med ord för att ens försöka förklara min kärlek

till den här kvinnan, jag älskar henne mer än någonting annat. Thats it.

-

För övrigt så måste jag ventilera och säga att jag förstår mig inte på folk som inte förstår sig på våran längtan efter ett barn. Ni är unga, varför så bråttom? Varför måste ni skaffa barn just nu? Varför är det så viktigt?

Man kommer till en punkt i livet då man känner att man har allt, den biologiska klockan börjar ringa och alla

ens vänner sprutar ut ungar, vissa vet inte ens om dom ska behålla barnet eller inte. Och här står vi, går

igenom undersökning efter undersökning och kan inte bestämma något om var när eller hur vi ska skaffa barn.

Man får ta det som erbjuds, det tar på krafterna samtidigt som alla andras lycka tar på krafterna också. Det är klart att vi blir glada när våra vänner och bekanta kommer med dessa nyheter, men ibland vill man faktiskt

bara säga håll käften, vi vill inte höra. Det handlar inte om att vi inte är glada för deras skull, det är bara

det att våran längtan och väntan efter ett eget barn gör så fruktansvärt ont. Vi har allt förutom ett barn, vi är

redan mammor, fast utan ett barn. Man kan inte alltid gå runt och vara glad för alla andras skull, det är

inte mänskligt. Känslor fungerar inte så. Folk borde försöka ha lite mer förståelse, att skaffa barn

som homosexuell i dagens samhälle bör inte vara så krånligt och man ska heller inte behöva

tampas med dessa fördomar, kommentarer och undersökningar. Det är 2012, vi lever i framtiden och

det här borde vara accepterat för längesen..

-